torsdag 24 mars 2011

Habbsvenska: Sängsortering eller positionering


I dag har jag haft jätte trevligt besök från vuxenhab. Deras syfte med besöket var sängsortering som är det ålderdomliga uttryck som min sjukgymnast eller som min yngre arbetsteraput väljer att kalla det positionering.




Bildtext: Jag ligger sortering

Saken är nämligen den att efter en på många sätt misslyckad operation så har jag ont när jag ligger på sidan. Målet med övningen var helt enkelt att hjälpa mig hitta ett smärtfritt sätt att ligga på sidan. Med hjälp av ett täcke så tror jag man lyckades tack så mycket mina vuxenhabbresurser




Bildtext; Jenny och Lillemor sorterar
mig

















































































































































































torsdag 10 mars 2011

Kärlekens vardagsmödor



Jag har varit gift med Tori sedan den 31/12 - 1993. Det har varit svåra lätta fantastiska hemska lyckliga år. Det som är häftigt är att kärleken växt sig starkare och starkare för varje för varje kris. Att på ett sätt vara i varandras andning. På ett sätt växa genom att leva i varandras liv och personligheter och se den andres utveckling.




Säger jag att livet har varit lätt och en dans på rosor nej absolut inte



Det är inte genom de lugna perioderna man lär sig Det är genom att finnas till för den andre när man trampar på
en taggig kaktus. Genom att känna den enes smärta lär man sig förstå sin egen smärta.


Det är också genom Toris glädje
jag allt oftare finner finner min egen.






Det är genom mitt lugn
hon hittar till sin egen lugna vrå.








Genom hennes vrede
känner jag adrenalinet forsa genom egna ådror.
Vreden kan vara
materiell
existentiell
men inte
formell










Genom
glädjen
smärtan
lusten
livet är vi
sammanväxta
till en slags kärlek


torsdag 3 mars 2011

Främlingsfientligheten frodas när fattigdomen sprider sig


Jag är väldigt upprörd över hur regeringen har två tredjedelssamhället som politisk strategi. Det är inte bara en upprörande cynism utan också samhällsfarligt att lämna en tredjedel av medborgarna utanför välfärdssamhället. Det blev väldigt tydligt för mig i dag.

Fas 3 i praktiken
I det projekt jag arbetar för "Din erfarenhet - Vår politik" försöker DHR Göteborgsavdelningen att knyta i hop medlemmarnas vardagserfarenheter med att leva med rörelsenedsättmingargar med med vårt intressepolitiska arbete. Just nu arbetar vi med temat arbete och jag får då kontakt med unga vuxna med som håller på att bli eller har blivit av med sin aktivitetsersättning och kommer direkt in i fas tre. Jag hade jag tex. kontakt med en ung person som gör praktik. personen måste hela tiden finnas till hands ifall arbetsförmedlingen har någon plats. Hon har MS och det är naturligtvis svårt att inte veta var och när har ett funktionsnedsättning som MS där dagsformen kan skifta från ena dagen till den andra. Fylld av detta samtal slutade jag dagen för att ta fardtjänsten hem.

En trevlig och serviceinriktad chaufför mötte upp mig och vi kom i samspråk kring hur olika det kan se ut för människor här i värden. Jag berättade om min dag på jobbet och hur upprörd jag känner mig över att unga människor i praktiken lämnas utanför välfärdssamhället.

Rasism och fattigdom

Då svarade mig färdtjänstföraren att om de hade varit invandrare hade de fått hur mycket bidrag som helst. Han berättade om hur han körde äldre personer som var hade det väldigt dåligt ekonomiskt, och sa sig då inte förstå hur vi kunde försörja en massa invandrare som bara fick en massa bidrag.

Jag blev helt tyst. Både av förarens arroganta okunskap + att han vågade ge uttryck för sådana åsikter framför mig en kund. För det första blir i detta nu massor av unga människor av utländsk härkomst lika effektivt svikna av välfärdssamhället som unga människor med funktionsnedsättningar, man skulle kunna säga att det för många med invandrade föräldrar är ett funktionshinder att ha fel etnisk bakgrund.

För det andra kan man fundera över hur en förare som gått på en så farlig modern vandringsmyt har för attityd till människor med annan etnisk och nationell bakgrund än hans egen och som också råkar vara färdtjänstresenärer.

Om vårt projekt får fortsätt finansiering räknar vi med att kunna dra igång ett tema kring etnicitet och rörelsenedsättningar. Kan vi då lyckas spräcka en och annan myt hos t.ex. färdtjänstförare så vore mycket vunnet. Kanske borde regeringen också försöka spräcka myten om att invandrare kostar mer än andra fattiga här i Sverige.

Jag tror att det börjar bli dags att starta upp en modernare version av "rör inte min kompis" Kanske med något om att tre tredjedelar skall leva.



onsdag 2 mars 2011

ICF väcker tankar

ICF är ett klassificeringsinstrument som försöker närma sig detta med en funktionsnedsättning från två håll, nämligen den fysiska nedsättningen och den sociala och psykologiska miljön vi lever i. Detta gör att man försöker kartlägga både de individuella som de miljömässiga aspekterna av att leva med en funktionsnedsättning.

Jag tycker att ni ska läsa mitt förra inlägg om ICF men framför allt Stinas kommentar. Tack Stina.

Jag förstår också att intentionerna är goda. Många av de som satt i socialstyrelsens grupp för att göra den svenska översättningen av dokumentet är välrenomerade och bra människor från professionen så tex. Professor Gunnar Grimby som jag har både klinisk patienterfarenhet av och som jag känner som en av de absolut bästa habbläkare jag haft. Jag har också samarbetat med honom på läkarutbildningen här i Göteborg.

Men faktum kvarstår att den kompetens som människor med funktionsnedsättning har, helt saknas i arbetet med den svenska översättningen och till stor del också i WHO:s utvecklingsarbete av ICF. Jag vet att DPI och antagligen RI har givit instrumentet sin välsignelse men jag tycker fortfarande att ICF är på tok för individorienterat och de delar som är miljöorienterade är för svaga. Om sammansättningen av den svenska översättningsgruppen speglar samansättningen av de som arbetade med ICF åt WHO är detta inte så underligt För av de som var inblandade fanns en sociolog Sonia Kaley von Stockom resten är ett gäng medicinare och möjligen paramedicinare med en individuell behandlingssyn. Det är denna obalans jag vänder mig mot plus att jag ingenstans har sett några som helst inblandning av våra erfarenheter.

Så Stina nog har jag förstått. Det innebär inte att jag gillar det jag förstått Även om man har bollen framför tån behöver man inte gilla bollen,

DPI Disabled people International en organisation som i första hand är av organisation med direkterfarenhet av funktionsnedsättningar

RI Rehablitation Internationel är i första hand en för organisation som kämpar för vår sak utifrån sin yrkeserfarenhet av att hjälpa och stödja oss