söndag 3 januari 2010

Min känsla för kyla


Maria Johansson skriver på DHR-bloggen om sin känsla för snö. Hon beskriver hur glädjen över den första snön förbyts till frustration över hur mycket snön begränsar rörligheten om man har ett rörelsehinder. Frustrationen går sedan över i irritation över hur dålig snöröjningen är när det gäller gångstråk och övergångsställen.




Jag brukar säga att konsekvenserna av att snö ökar mitt funktionshinder med ca 7o%. Jag bor ju i Göteborg och där är snöröjningen i gång och cyckelstråk helt under all kritik så man blir sur och less varje gång man går ut. Dels för snön som inte röjs undan dels för kylan som är extra blöt här i Göteborg.


Då längtar jag hem till Filipstad. Där är inte kylan så fuktig och framför allt så kan man sin snöröjning i den kommunen. Där ser man tydligt hur relativt ett funktionshinder kan vara. För att ta mig till tåget i Göteborg så måste jag ta färdtjänst till centralen medan jag i Göteborg kan rulla mellan min mamma och vandrarhemmet där jag bor när jag är där.