 |
| ©Håkan Högberg LSS-Partner Genererad av Gemini augusti 2025 |
Vad innebär det egentligen att ha personlig assistans? I den här
bloggserien får du följa med på en resa genom vardagens små och stora ögonblick
– före och efter assistansen. Det handlar om makt över sitt eget liv, om att
kunna säga ja till spontanitet, arbete, relationer och gemenskap. Genom
personliga berättelser och reflektioner får du en inblick i hur assistansen kan
vara skillnaden mellan att överleva och att verkligen leva. Välkommen till en
berättelse om vardagsfrihet – på riktigt.
Vardagsbilder före och efter den
personliga assistansen
Tiden innan personlig assistans
Året var 1982. Hon var 19
år, Ronald Reagan var president i USA, och hon hade just flyttat hemifrån med
buller och bång. Med hjälp av sin kurator hade hon fått tag på en liten etta i
Linnéstaden i Göteborg – mysig och centralt belägen. På den tiden var det
faktiskt inte så svårt att få en egen lägenhet, även om man hade omfattande
funktionsnedsättningar.
Lägenheten låg i ett hus
där flera andra med liknande behov bodde. En dag satte hon sig i duschen och
larmade – ett strategiskt drag. Om hon larmade först efter att ha satt sig,
kunde ingen neka henne hjälp med argumentet att hon duschade "för ofta".
Men livet där var långt
ifrån enkelt. Personalen hade starka åsikter om hur hon levde sitt liv – hur
ofta hon duschade, vilka kläder hon bar, när hon kom och gick, och vad hon
lagade för mat. Det var ett ständigt krig mellan henne och den ordinarie personalen.
Hon skulle "disciplineras".
Ett av de mest obehagliga
sätten personalen försökte kontrollera henne var att skicka upp unga killar när
de misstänkte att hon satt i duschen – väl medvetna om att hon blev illa berörd
och generad. Ett annat sätt var att låta henne vänta extra länge på hjälp efter
att hon larmat. Det var en vardag präglad av maktlöshet, förnedring och brist
på respekt.
Den första tiden med personlig assistans
Året var 1993. Hon var 30
år och väntade på sin pojkvän som skulle komma vilken minut som helst. Hon
ropade:
– Lotta, kan du komma?
Jag vill ta en dusch.
Lotta kom in, och under
ett glatt samtal hjälpte hon henne att ta av sig kläderna. Lotta körde fram
duschstolen och hjälpte henne över från sängen med hjälp av en vridplatta. De
hade just kommit hem från Ungern, där de varit på en behandlingsresa tillsammans.
Båda var varma och rosiga
– de hade stått i köket och bakat. Lotta stod för hantverket, hon själv för
recepten och knepen. En timme senare ringde pojkvännen på dörren och möttes av
en nyduschad tjej och nybakade kanelbullar.
Livet hade på bara några
år gått från att vara en plåga till att kännas som en förälskelse.
1.
Bakgrunden
till LSS och personlig assistans
LSS – Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade – kom inte till i ett vakuum. Den föddes
ur en verklighet där kommunerna gång på gång misslyckades med att ge människor
med stora funktionsnedsättningar ett rimligt liv. Många hade livslånga behov av
hjälp med det mest grundläggande, men saknade helt inflytande över vem som
skulle klä på dem, hjälpa dem med hygien eller ens när de fick äta.
Hemtjänstens struktur
gjorde det nästintill omöjligt att arbeta eller studera om man var beroende av
praktisk hjälp. Det var en verklighet där individens behov ofta kom i andra
hand.
En forskare, Mårten
Söder, genomförde på handikapputredningens uppdrag en undersökning som blev
avgörande. Han fokuserade på hur personer med funktionsnedsättning upplevde
sitt inflytande över vardagen – boende, mat, hygien, fritid och relationer.
Resultaten var tydliga:
Begränsat inflytande:
Många hade liten kontroll över när och hur de åt, duschade eller gick ut.
Scheman styrdes av personalens behov, inte individens.
Känsla av maktlöshet:
Många beskrev att de kände sig styrda snarare än självstyrande, särskilt i
gruppboenden.
Brist på respekt:
Önskemål ignorerades ofta. Att få välja vad man skulle äta kunde vara en kamp –
trots att det är en grundläggande rättighet.
Variation beroende på
personal: Vissa miljöer fungerade bättre, tack vare engagerad och lyhörd
personal. Men dessa var undantag.
Söders studie blev ett
viktigt underlag för LSS. Den visade att självbestämmande inte bara handlar om
stora beslut – utan om vardagens små val. LSS fick därför ett tydligt fokus:
individens rätt till inflytande över sin livssituation, inte bara som princip,
utan som praktisk verklighet.
LSS – en revolution
När LSS och den
personliga assistansen infördes blev det en verklig revolution för människor
med omfattande funktionsnedsättningar. Från att ha levt med stora begränsningar
och beroende av andras scheman, fick man plötsligt möjlighet att leva ett liv
som liknade det "normala".
Det handlade inte bara om
praktisk hjälp – det handlade om att få makt över sitt eget liv. Att kunna
bestämma själv när man ville duscha, gå ut, äta, arbeta eller bara ta det
lugnt. Att få välja vem som skulle hjälpa en, och hur.
För många innebar
reformen en ny sorts frihet – en vardagsfrihet – som tidigare varit otänkbar.
Det var inte längre en fråga om att bara överleva, utan om att faktiskt leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar