Ge oss ett redskap som kan påverka diskrimineringen ur tidskriften Sensation nr 1/2001

 

 

Den här texten skrev jag för Sensation. Sensation var en tidning som skrev om funktionshinder ur ett västsvenskt perspektiv. Den kom ut under några år kring sekelskiftet. För läsbarheten har jag lagt till den sista rubriken om Förstärkt diskrimineringslag. Idag finns diskrimineringslagstiftningen på plats. Men i övrigt kan man bli lite ledsen över hur lite som har hänt. Det här är troligen min första ledare i tidningen Sensation nr. 1/2001.

Hur dålig tillgänglighet och hur dåligt bemötande måste man tåla om man lever med funktionshinder? Vad säger lagen egentligen?

Eftersom jag är född med mitt rörelsehinder har jag alltid varit i ständig kontakt med sjukvården. En sjukvård som ofta är dålig både när det gäller tillgänglighet och bemötande.

Ytterligare ett exempel på detta upplevde min fru när hon skulle till gynekologen. Efter mycket letande hittade hon till slut en gynekolog som var villig att ta emot henne trots att hon sitter i rullstol.

Spydig läkare undersökte inte

När hon väl kom dit blev hon nekad undersökning. Läkaren ansåg inte att hustrun kunde komma upp i gynekologstolen, trots att hon hade både lift och assistent med sig. Han kunde därför inte undersöka henne, utan skrev en remiss till Sahlgrenska för att de där skulle kunna genomföra undersökningen. Till detta kom att han var spydig mot henne och hon var tvungen att gå in på detaljer i samlivet. Jag undrar i mitt stilla sinne om han hade vågat "skämta" så med en kvinna utan funktionshinder. Sedan fick hon gå hem, med remiss men utan undersökning och behandling, 200 kronor fattigare.

Fördomar och diskriminering

Den här historien visar tydligt på den dubbla vardagsdiskriminering som personer med funktionshinder utsätts för. Den dåliga tillgängligheten som gjorde att min fru inte fick någon behandling. Det dåliga bemötandet i form av spydigheter. Jag tycker det luktar kraftiga fördomar. Kan det tyda på att den manliga gynekologen inte såg hustrun som en riktig kvinna?

Se till att sjukvården blir tillgänglig

Västra Götalandsregionen har i två år prioriterat arbetet med tillgänglighet. Man har arbetat med att finna kriterier för tillgänglighet när det gäller den allmänna trafiken, och nu håller man till exempel på med tillgängligheten till Regionens hus. Vad vi med funktionshinder också behöver är en tillgänglig sjukvård, där man inte blir nekad undersökning och vård på grund av att lokaler och utrustning är undermåliga.

 Är funktionshinder-diskriminering tillåten?

Funktionshindrade kvinnor och män blir inte trodda och får ett dåligt bemötande exempelvis vid polisanmälningar om sexuellt ofredande. Läkare och andra professionella med makt beter sig ofta på ett kränkande sätt, medvetet eller omedvetet, utan att vi som behöver hjälp och stöd kan göra något åt det. Trakasserier på grund av kön har länge varit förbjudet i lagstiftningen, men trakasserier på grund av funktionshinder verkar vara fullt tillåtet.

Det behövs en skärpt lagstiftning

Den känsla av maktlöshet detta för med sig hos den enskilde individen är ett av de största hindren som finns för en full delaktighet.

Förstärkt diskrimineringslag

Vi måste därför få en skärpt lagstiftning om rätten till ett jämlikt bemötande utan fördomar. Vi måste få möjligheten att gå ett steg till när information, utbildning och fina deklarationer inte räcker. Det måste kosta, för den som är professionell och utövar makt över andras liv, att ha fördomar och ge ett dåligt bemötande. Även när den så kallade myndighetsutövningen är korrekt. Som enskild brukare måste jag ges möjlighet att påverka min situation när jag blir kränkt på grund av mitt funktionshinder.

Håkan Högberg

Detta är en lätt bearbetad text från Sensation 1/2001

 

Varför är vi fortfarande som exotiska

I bland får man ju konstiga reaktioner när man rör sig bland sina medmänniskor

Ibland upplever jag en nästan sjuklig nyfikenhet som när något överförfriskade män kommer och slår sig ner hos mig när jag sitter på krogen för att fråga hur jag gör när jag ska genomföra ett samlag.

Bruckner IL Canada 2008

Andra verkar nästan avsky att se mig, tittar bort och verkar allmänt besvärade. I det ena fallet så verkar det som om detta med sex och funktionsnedsättningar verkar exotiskt och lite äckelspännande och i det andra fallet verkar man vara rädd för oss exotiska människor ungefär som jag kanske reagerar på tiggarna som sitter på marken i centrala Göteborg. Lite rädd men mest äcklad över att något sådant ska få finnas och få förstöra gatubilden.

Det är just därför våra upplevelser av dåligt bemötande och diskriminering är så likt andra gruppers upplevelser av diskriminering för egentligen är det samma instinkter igång när jag blir kasst bemött och diskriminerad som den diskriminering och de attityder som tiggarna i Göteborg antagligen mött i hela sitt liv. Ett liv som exotiska och obehagliga i medmänniskornas ögon.

Varför denna blandning av äckel och fascination? Fascinationen över det ovanliga och äcklet över det främmande. Hade vi inte skrivit 2010 utan året varit 1910 hade inte detta varit så underligt. Men i dag efter all samhällsinformation och alla politiska viljeyttringar fortfarande bli utsatt för en exotism och ett främlingsgörande i ett samhälle som man levt i hela livet.

David Lega V/S Jesper Odelberg

I går på Dahlheimers hus inför en fullsatt samlingssal skedde en historisk händelse. En valdebatt mellan två rullstolsburna riksdagskandidater på valbar plats. Nämligen Jesper Odelberg (V) och David Lega (KD). Det var befriande att höra en partipolitisk debatt som lämnat den allmänna välviljans snömos och faktiskt vågade ha olika åsikter. David förde fram typiskt borgliga åsikter betydligt tydligare än vad en politiker utan funktionsnedsättningar skulle ha vågat göra. Jesper drev en rödgrön linje tydligt. Välsignat skönt. Bägge politikerna använde sig av sin livserfarenhet för att få sympati för respektive linje, men jag tror att David tog poäng på att verka mer inläst och förberedd. Jesper var mer i linje med funkisrörelsens politiska agenda där han drev frågan om den fysiska tillgängligheten som en diskrimineringsfråga medan David utan tvekan var mycket skeptisk till en diskrimineringslagstiftning och i stället ville arbeta för en tillgänglighetsmilijard och på detta sätt uppmuntra till ökad tillgänglighet.

Vid fråga om vilka frågor de ville driva så svarade Jesper Diskrimineringsfrågor Kulturfrågor och bostadsfrågor. David ville driva tillgänglighetsfrågor arbetsmarknadsfrågor och företagande.

Det kändes som Jesper drevs av känslan av förtryck och diskriminering medan David drevs av individens möjlighet till utveckling. Jag kommer att komma tillbaka till den här debatten till ex så tycker jag Davids åsikter om tillgänglighet och diskriminering är intressant och väl värd att ifrågasätta efttersom den delvis är mycket intresant och delvis är endera stupid eller blåögd likväl som Jespers sätt att vara oförberedd inför en viktig debatt som han visste var historisk är värd ett studium eftersom jag tycker att det visar på en dålig respekt för välgarna men mer om det i morgon

Vem ska man stämma för dålig tillgänglighet

Diskriminering är ett stort och känsligt begrepp. Man måste skilja på juridisk diskriminering och känslomässig diskriminering. Själv är jag tveksam till nyttan av att få in tillgängligheten i diskrimineringslagstiftningen. Även om jag kan känna mig diskriminerad, så är det i Sverige svårt att juridiskt bedömma vem som diskriminerar. Säg att ett fik har byggt om och jag inte kommer in, Vem är ansvarig?
Caféägaren, fastighetsägaren eller byggherren?
Om vi vore i USA vore caféägaren den självklara att stämma men i Sverige så blir det marigare för det är fastighetsägaren och byggherren som har ansvaret för en byggnads tillgänglighet. Samtidigt som man kan tycka att en verksamhetsägare som bedriver offentlig verksamhet borde ha ett juridiskt ansvar för att jag ska kunna verka där. Oavsett om jag har ett funktionshinder eller inte.

Personligen tror jag inte att en skärpt diskrimineringslag räcker. Jag tror att en skärpning av pbl. måste till, vid sidan av en skärpt diskrimineringslag Ge oss med funktionsnedssättningar möjlighet att överklaga enligt pbl. och att kommunernas ansvar för den fysisika miljön skärps.

Det som eventuellt skulle kunna komma in i en diskrimineringslagstiftning är om man bedriver verksamhet som vänder sig till allmänheten men inte har verksamheten i fysiskt tillgängliga lokaler.

Säkerhet och diskriminering

Med anledning av den diskriminering man från Västtrafik gjorde sig skyldig till när man kastade av femåriga Mio från spårvagnen så har man börjat diskutera och försvara diskrimineringen med att det inte är säkert för personer med funktionsnedsättnigar att åka med de gamla vagnarna Det argumentet höll inte för nu har man varit tvungen att förbjuda även barnvagnar i de gamla vagnarna också. Jag tror att Västtrafik blev lite tagna på sängen för så fort man börjar diskutera med säkerhet som skäl har ju de flesta backat. Men inte den här gången. Mios pappa Jon stod på sig och påpekade att rullstolen i sig var säkrare än de flesta barnvagnar, sedan var Västtrafik tvugna att förbjuda barnvagnar på de gamla spårvagnarna också.

Nu är det inte första gången som man använder säkerhetsaspekter som argument när man vill exkludera oss med funktionsnedsättningar. Det är historiskt sätt ett ganska vanligt argument. Det var t.e.x. ett av huvudargumenten när man ville låsa in oss funkisar på institutioner nämligen att vi skulle skydda oss från det omgivande samhället. Nej sådant beskydd betackar vi oss för