I går på Dahlheimers hus inför en fullsatt samlingssal skedde en historisk händelse. En valdebatt mellan två rullstolsburna riksdagskandidater på valbar plats. Nämligen Jesper Odelberg (V) och David Lega (KD). Det var befriande att höra en partipolitisk debatt som lämnat den allmänna välviljans snömos och faktiskt vågade ha olika åsikter. David förde fram typiskt borgliga åsikter betydligt tydligare än vad en politiker utan funktionsnedsättningar skulle ha vågat göra. Jesper drev en rödgrön linje tydligt. Välsignat skönt. Bägge politikerna använde sig av sin livserfarenhet för att få sympati för respektive linje, men jag tror att David tog poäng på att verka mer inläst och förberedd. Jesper var mer i linje med funkisrörelsens politiska agenda där han drev frågan om den fysiska tillgängligheten som en diskrimineringsfråga medan David utan tvekan var mycket skeptisk till en diskrimineringslagstiftning och i stället ville arbeta för en tillgänglighetsmilijard och på detta sätt uppmuntra till ökad tillgänglighet.
Vid fråga om vilka frågor de ville driva så svarade Jesper Diskrimineringsfrågor Kulturfrågor och bostadsfrågor. David ville driva tillgänglighetsfrågor arbetsmarknadsfrågor och företagande.
Det kändes som Jesper drevs av känslan av förtryck och diskriminering medan David drevs av individens möjlighet till utveckling. Jag kommer att komma tillbaka till den här debatten till ex så tycker jag Davids åsikter om tillgänglighet och diskriminering är intressant och väl värd att ifrågasätta efttersom den delvis är mycket intresant och delvis är endera stupid eller blåögd likväl som Jespers sätt att vara oförberedd inför en viktig debatt som han visste var historisk är värd ett studium eftersom jag tycker att det visar på en dålig respekt för välgarna men mer om det i morgon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar