Främlingsfientligheten frodas när fattigdomen sprider sig

Jag är väldigt upprörd över hur regeringen har två tredjedelssamhället som politisk strategi. Det är inte bara en upprörande cynism utan också samhällsfarligt att lämna en tredjedel av medborgarna utanför välfärdssamhället. Det blev väldigt tydligt för mig i dag.

Fas 3 i praktiken

I det projekt jag arbetar för "Din erfarenhet - Vår politik" försöker DHR Göteborgsavdelningen att knyta i hop medlemmarnas vardagserfarenheter med att leva med rörelsenedsättmingargar med med vårt intressepolitiska arbete. Just nu arbetar vi med temat arbete och jag får då kontakt med unga vuxna med som håller på att bli eller har blivit av med sin aktivitetsersättning och kommer direkt in i fas tre. Jag hade jag tex. kontakt med en ung person som gör praktik. personen måste hela tiden finnas till hands ifall arbetsförmedlingen har någon plats. Hon har MS och det är naturligtvis svårt att inte veta var och när har ett funktionsnedsättning som MS där dagsformen kan skifta från ena dagen till den andra. Fylld av detta samtal slutade jag dagen för att ta fardtjänsten hem.

En trevlig och serviceinriktad chaufför mötte upp mig och vi kom i samspråk kring hur olika det kan se ut för människor här i värden. Jag berättade om min dag på jobbet och hur upprörd jag känner mig över att unga människor i praktiken lämnas utanför välfärdssamhället.

Rasism och fattigdom

Då svarade mig färdtjänstföraren att om de hade varit invandrare hade de fått hur mycket bidrag som helst. Han berättade om hur han körde äldre personer som var hade det väldigt dåligt ekonomiskt, och sa sig då inte förstå hur vi kunde försörja en massa invandrare som bara fick en massa bidrag.

Jag blev helt tyst. Både av förarens arroganta okunskap + att han vågade ge uttryck för sådana åsikter framför mig en kund. För det första blir i detta nu massor av unga människor av utländsk härkomst lika effektivt svikna av välfärdssamhället som unga människor med funktionsnedsättningar, man skulle kunna säga att det för många med invandrade föräldrar är ett funktionshinder att ha fel etnisk bakgrund.

För det andra kan man fundera över hur en förare som gått på en så farlig modern vandringsmyt har för attityd till människor med annan etnisk och nationell bakgrund än hans egen och som också råkar vara färdtjänstresenärer.

Om vårt projekt får fortsätt finansiering räknar vi med att kunna dra igång ett tema kring etnicitet och rörelsenedsättningar. Kan vi då lyckas spräcka en och annan myt hos t.ex. färdtjänstförare så vore mycket vunnet. Kanske borde regeringen också försöka spräcka myten om att invandrare kostar mer än andra fattiga här i Sverige.

Jag tror att det börjar bli dags att starta upp en modernare version av "rör inte min kompis" Kanske med något om att tre tredjedelar skall leva.

Politik i två tredjedelssamhället Vart hamnar vi

Mona Sahlin på förtroenderådet”Vi kan inte tala med en minoritet av folket, och förvänta oss en majoritet av rösterna.” Var hamnar vi som finns i denna verklighetsbeskrivning. Vi som är en del av den sista tredjedelen.

Jag har flera gånger lyssnat på Mona Sahlins tal för representantskapet den 4/12. Ett tal där många tycker att hon tog avstånd från den rödgröna valplattformen förtroenderåd Jag tycker att talet rent retoriskt är strålande. Det var inte överraskande, partiet har alltid sett tillväxt som en väg till ett reformarbete. Det som var det problematiska med hennes tal var argumenten för hennes slutsatser. Hela argumentationen utgår från en dold agenda. Nämligen att ge upp kampen mot två tredjedelssamhället. Det kommer fram i följande sitat ”Vi kan inte tala med en minoritet av folket, och förvänta oss en majoritet av rösterna.”

Två tredjedelssamhället är ett begrepp som funnits inom den ideologiska vokabulären för den demokratiska arbetarrörelsen sedan 80-talet och beskriver hur två tredjedelar av befolkningen i en välfärdsstat genom att de är flest tar kontrollen över ett samhälle och gynnar sig själva på bekostnad av den tredjedel som ligger i den tredje delen. Utifrån sin numerär driver de fram lösningar som mer utgår från att två tredjedelar av befolkningen gynnas medan en tredjedel kommer längre och längre bort från välfärdens köttgrytor,

Vad Sahlin egentligen säger i sitt tal är att partiet har fallit offer för tvåtredjedelssamhället och att partiet pragmatiskt måste förhålla sig till att tvåtredjedelssamhället är en verklighet. Det är inget konstigt med det. Analysen verkar riktig. Frågan är bara vilket angreppssätt hon har. Ändera kan man arbeta för att stärka de svagare grupperna eller också ger man upp och blir ett parti som rättar in sin politik i fållan som passar två tredjedelar av befolkningen. Socialdemokraternas avgående ordförande menar tydligen att partiet ska sträcka vapen och anpassa sig till den starka majoriteten. Att göra det

Vad får det här för konsekvenser för oss som en slags minoritet. En grupp beroende av en stark fördelningspolitik. En grupp där tvåtredjedelssamhället är omkastad, alltså en tredjedel som har och två tredjedelar som inte har.

Oavsett vad vi som individer står partipolitiskt måste vi förstå att huvuddelen av våra medlemmar finns i den tredje tredjedelen och det måste vi förhålla oss till. Vi inom DHR och övriga funkisrörelsen företräder generellt människor som vid sidan av sina funktionsnedsättningar är arbetslösa, fattigpensionärer med stora anspråk på den gemensamma välfärden. Vår majoritet är den sista tredjedelen Men kanske måste vi inse att det vi kämpar för är den sista tredjedelen och funkisrörelsen är den enda del av folkrörelse Sverige som effektivt organiserar denna grupp. Det ger oss ett stort ansvar inte bara för oss som lever med funktionsnedsättningar utan vi blir också om än motvilligt talespersoner för alla som lever sitt liv i fel tredjedel.