Funkis och klimatsmart

Maria Johansson filosoferade på DHR-bloggen om miljökonferensen i Köpenhamn och om svårigheten att leva klimatsmart i ett exluderande samhälle. För vad har man att välja på om man arbetar och behöver resa i jobbet långa streckor med i genomsnitt en plats om man sitter i sin rullstol på varje x2000 tåg. På det viset blir funkispolitik också miljö och klimatpolitik. Jag håller på att skriva en artikel om funkispolitik och queerteori så jag tänker mycket i termer av inkludering och exkludering så Marias tankar gick i sin enkelhet rätt in. Hur länge ska vi axeptera att leva på undantag.

Jag är kär jag är kär jag är kär

I går var jag på en utställning och föreläsning om ikoner, på VSA. Konstnärinnan och författaren Kerstin Dahlén föreäste och vusade sina ikoner och jag blev kär i en ängel S:T Mikael. -Det kändes konstigt jag sögs in i bilden och jag har fortfarande inte hämtat mig. I bland brukar jag jämföra ikoner med hajkudikter Hajkudikter har mycket strama ramar man kan skapa inom. Nya ikoner är ju egentligen målade kopior av tidigare bilder men samtidigt är varje ikon ett unikt konstverk. Tack VSA och Kerstin för detta initiativ.

Att leva som andra är det att leva sitt eget liv

Jag har ganska ofta tänkt på begreppet som finns i LSS "Att leva som andra"
Vad betyder det egentligen? En studie över min dag i dag så har sett ut ungefär så här. Vid halv nio i morse vaknade jag sedan åt jag frukost i sängen En macka och en kopp the. Frugan låg och sov bredvid mig sedan gick jag in på nätet och kollade på västtrafik vilken buss jag skulle ta till kyrkan. Där fick jag bestämma mig om jag skulle ha noll eller ett byte det med noll byten gav mig en halv timme mindre i bingen, men jag orkade inte kolla om det fanns rullstolsplatser hela vägen eller inte på bytet så jag fick sätta fräs.
och jag hann bli klar på tio minuter och 20 minuter senare var jag på bussen. Efter en väldigt vacker Gudstjänst i en fullsatt kyrksal och gott kyrkfika så bar det i väg hem, där visade det sig att frugan var dålig och behövde åka in till akuten så jag hjälpte henne och packa medan hon gjorde sig i ordning. Sedan åkte hon in medan jag började titta på en text om skröppelteori som jag håller på att arbeta med. Sedan ringde jag hustrun och hon lät så nere så jag stack till Sahlgrenska via Frölunda Torg där jag tog mig en kebabb i farten för att sedan ta spårvagnen till Sahlgrenska. På Sahlgrenska satt jag och pratade med kvinnan i mitt liv, min och hennes assistenter. Till slut fick min äkta hälft nog av allt tjaffs och bad oss hålla tyst. Jag satt hos henne till kvart i åtta. Sedan åkte jag hem via Frölunda Torg där jag slängde i mig en donut och en kopp kaffe för att sedan ta bussen hem och lägga mig i sängen för att börja skriva på min blogg.

Jag har skrivit detta som om jag inte hade haft assistent men de flesta av de aktiviteter jag har beskrivit skedde med hjälp av mina assistenter t.e.x. Göra och äta frukost, ta fram datorn, ta mig till och från hållplatser hitta till mina destinationer klä på mig plocka fram plånboken ja snart sagt varje moment som kräver praktiskt handlande. Frågan är lever jag ett liv som andra?

Kompenserar assistenterna för sådant som jag inte kan göra p.g.a. min funktionsnedsättning.

Tack kära assistenter ni hjälper mig att leva mitt liv men är det som andras?

Nu är jag trött på att "Västtragik" inte använder sina inbygda ramper på spårvagnarna

Kan inte Mohammed komma till berget så får berget komma till Mohammed tänker jag när det gäller Västtrafik och deras spårvagnar. Enligt uppgift så har 75% av spårvagnarna inbygda ramper men man vägrar att använda dem. Skandal. Två konsekvenser av detta är att jag måste åka mycket mer färdtjänst på skattebetalarnas bekostnad och att jag skaffat mig en vikbar ramp som jag hoppas kunna använda så håll tummarna.

Sven Ingvars i stället för napp

Jag sitter och lyssnar på Sven-Ingvars Dansband är egentligen inte min melodi men Sven Ingvars har en stor måbra faktor för mig. När jag var liten på Bräcke Östergård så var jag slav under Svensk-Toppen. Jag var en stolt liten Värmlänning och att höra Sven-Ingvars var som att höra min släkt. Det var en slags bekräftelse var hemma var. Hemma fick helt enkelt inte vara Bräcke. Hemma var med mamma pappa mostrar morbröder och kusiner Hemma var inte Göteborg. Hemma var Filipstad i Värmland Mycket viktigt. Det fanns en klassskilnad mellan oss barn Nämligen de som kallade Bräcke Östergård för hem och dem som kände sig mer hemma med föräldrarna. Det går inte att sticka under stol med att det fanns föräldrar som inte tog hem sina ungar oftare än de behövde. Vi barn hade en stark känsla för hur det var ställt. Samtidigt var man alltid rädd för att bli en av dem som hade skäl att kalla internatet för hemma.
När jag skriver om det här så känner jag att jag blir väldigt negativ. Jag gick på internat från det att jag var 3-15 och fram till att jag var tonåring så var det en annan historia då kunde det till och med hända att jag valde att stanna på skolan över helgen men barndomen gav sår som går upp varenda gång jag råkar ut för någon kris. Just nu mår jag inte så bra i sinnet och jag känner hur internatångesten sätter in. Då funkar Sven Ingvars bra som napp även för en som snart fyller 50

Minister Maria Larsson ljög för barnen om enkelt avhjäpta hinder

I dag visade svt 24 ett seminarium angående barnkonventionen som fyller 20 år. Semenariet hölls av Rädda barnen. En av dem som ställdes till svars var barn och ungdomsminister Maria Larsson. Hon fick svara på allt om varför skolbarn har så dåligt inflytande över skolmaten, flyktingbarns dåliga rätt till sjukvård och om varför skolor har så dålig tillgänglighet. Jag har alltid trott att Maria Larsson är en av de politiker som är påläst och skapar politik och inte en av dem som bara är i sina tjänstemäns taleskvinna. Jag blev så paff när jag fick veta att hon trodde att våra skolor omfattas av enkelt avhjälpta hinder. Enligt Robert Kindberg tillgänglighetskonsult på DHR Göteborgsvadellningen så tycker inte boverket att skolor riktar sig till allmänheten så därför behöver skolorna bry sig om enkelt avhjälpta hinder. Det borde ministern känna till eftersom hon har det övergripande ansvaret i regeringen för frågor kring funktionshinder. Maria Larsson ljög altså för barnen eller också bör Boverket få bakläxa.

Vilka ska vi kryssa

I dhr- bloggen konstaterar Maria Johansson att vi behövs i partipolitiken. Helt riktigt, men det handlar inte bara om att uppmuntra funkisfolk att delta i det parlamentariska arbetet vi måste också veta vilka vi har där

Jag gjorde ett uppdrag för ett parti runt mig samlades då fullt med politiker som vittnade om hur tufft det var att leva med en funktionsnedsättning och samtidigt vara politiker. Det upplevdes som svårt att driva funkisfrågor för partiet kunde uppleva dem som om man drev frågor i egen sak och man upplevde också att funkisrörelsen hade orealistiska förväntningar på politiker med funktionsnedsättningar. Skulle vi stödja politikerna genom vår kryssmakt kanske fler skulle våga driva våra frågor

Det vore bra om vi fick en lista över vilka som ställer upp som har rörelsehinder och vilka övruga sympatisörer vi har i olika partier så att vi vet vilka vi ska kryssa om vi tycker att det är viktigt med rh folk i våra valda församlingar. Jag tycker också att det är viktigt att veta vilka sympatisörer vi har i olika partier