Från forskning till barikaderna

Erik Ljungberg frågar i SHT (Svensk handikapptidskrift) vad handikapprörelsen gör med sina pengar. I mycket tycker jag att Erik har rätt i sin kritik och jag har själv tyckt att rörelsen inte har varit särskilt skicklig på att föra fram våra frågor. Men visst finns det ljuspunkter som marssen för tillgänglighet som just är något man skulle önska sig mer av. Jag skulle önska mig en handikapprörelse som jobbade på tre olika sätt. FOU Vi måste ha på fötterna när vi går ut och kräver olika saker. Det andra vi behöver göra är att hitta fram till ett kamratstöd värt namnet. Målet med det är att locka folk ur garderoben och ut på barikaderna som aktivister

Tillgänglighetsmarsen i fick många ur garderoben

Kan det vara fest när man demonstrerar. Ja! Vi var många som till takten av Kariaki ett gäng unga slagverkare gick och dansade från Götaplatsen till Gustav-Adolfstorg. naturligtvis för Vi marserade naturligtvis för Hårdare tag diskrimineringslag
Vi marserade och slagverken dånade Talledarna var hesa helt klart suveränt. Jag träffade en riksdagskvinna som gick marsen och hon tyckte att vi skulle försöka få mer politisk uppbackning. Och ja visst skall vi ökha takten nu inför valet. Men nästa år vill vi låta narsen vara en del av engagemangen från Göteborg säger vi mer Fest oc h karnaval. Ut ur garderoben alla ni som lever med en funktionsnedsättning. Med och gå för ett samhälle utan hinder

Gå på konserter och titta på arslen

Sommaren brukar innebära en massa skön musik utomhus. Jag lever med personlig assistans och det innebär att jag skall ha goda levnadsvilkor. Bland det bästa jag vet är att gå på en konsert med gung ligga i gräset sippa på lite vin och låta mig svepas med. Men det går tyvärr inte då mina assistenter inte orkar lyfta mig från gräsmattan. (För fet.)

Men om jag nöjer mig med att sitta i min stol och låta vibrationerna fortplanta sig i kroppen. Nja jag tänkte gå på Kim Larsen men ticnet har inga särskilda platser för oss som använder rullstol så om jag ska jag gå så måste jag lägga ett antal hundra pix på att titta på arslen och det är inte goda levnadsvilkor .

Personlig assistans och föräldraskap

Att ta steget att bli förälder har inte blivit den här bloggaren förunnat. Detta är en livssorg som jag delar med många. Tack och lov lever vi i en tid då detta med att vara Clever and Pretty inte har med detta beslut att göra. Eftersom både jag och hustrun har personlig assistans.

Det som oroar mig mer är de som i dag inte har personlig assistans eller som kommer att förlora sin assistans pga av att de inte passar in i det nya nålsöga som assistanskommittén föreslår.

Vi borde kämpa för att barn under 12 år som helt eller delvis har hushållsgemenskap med funktionshindrad förälder som tillhör LSS personkrets, skulle utgöra ett grundläggande behov, när förälderns rätt till personlig assistans skall bedömmas.

Dödshjälp i Sverge är inte smärtfri och inte passiv

Jag är sedan ett antal år engagerad om än något passivt de senaste åren i enanastasidebatten, debatten om dödshjälp. I Italien pågår just nu en debatt om dödshjälp för fullt och det kan vara viktigt att förstå vad det är man debatterar



Om jag förstår det hela rätt så gäller frågan om man om man ska få genomföra passiv dödshjälp eller inte.

I Helsingborgs dagblad finns en väldigt bra faktaruta i dag den 9 februari 2009 som jag tycker reder ut begreppen. http://hd.se/utrikes/2009/02/09/eluana-englaro-doed-trots-debatt/



I dag kan man i Sverige avbryta behandling och sluta ge näring och vätska. Man kan alltså svälta en människa till döds. Att förvägra en människa vätska är ett plågsamt sätt att på skynda ett döende på så man ger sådana patienter mycket smärtlindring i form av morfin.

Jag har suttit med vid en väns dödsbädd och det säger jag på det sättet vill inte jag dö. Det verkade verkligen plågsamt trots att min vän inte var vid medvetande hörde man på andningen att döden var plågsam och inte fridsam.

Att ha assistans utan att bli ett med assistansen

Jag läste någonstans om en CP som sätter en ära i att inte ha personlig assistans. Jag tycker att det är en idiotisk inställning. Om man har behov av assistans ska man naturligtvis använda oss av assistans. Sedan är det ju viktigt att inte bli ett med sin assistans men det är en helt annan fråga Ska lägga in länken så ni kan läsa ljushuvudets tillrop

Feg byggnadsnämnd i Göteborg

I Västra Götalandsregionen har man antagit en tillgänglighetspollicy som verkligen börjar ta skruv nu.

I Göteborg vågar man inte använda de möjligheter när det gäller att kräva Att plan och bygglagen följs Nybyggnation lämnas utan inspektion, Trots anmälningar från handikapprörelsen. Trotts anmälningar från handikapprårelsen. Man skyller på att man inte har resurser. Detta trots att man kan ta ut avgift för inspektion. Man har ett antal möjligheter att vidta åtgärder men är helt enkelt för fega och sitter i knät på olika byggherrar,

Fegheten ligger främst hos förvaltningen men också politikerna sviker kommuninvånare med rörelsehinder och orienteringssvårigheter vi har utan tvekan ettett sekunda värde för stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden