Fem saker som retar mig och varför 5:5

 Jag läser just nu Digital succé: Så lyckas du med sociala medier av @Frida Boisen. Den kom för några år sedan och fick blandad kritik. Det mesta av kritiken, var att hon var synisk. Det tycker jag inte stämmer. Det hon för fram skiljer sig inte nämnvärt från andra informationsstrateger som jag läst eller hört. Hon har däremot ett språk som är befriande lite elitistiskt så till och med en arbetargrabb från värmlandsskogarna förstår vad hon menar.Jag har boken fortfarande i hörlurarna så jag kanske ångrar mig när jag läst klart. Hon uppmanar oss att skriva om sådant som verkligen engagerar oss ett sätt att göra detta menar hon är att plocka fram det som verkligen retar oss och sedan vända på det. I det här inlägget tänker jag plocka fram fem saker som retar mig skvatt  till vansinne. Här kommer några inlägg på detta tema håll till godo. Kommentera och diskutera gärna men med en civiliserad ton 

5. Folk och ismer som tror att människan är en ö eller bara en del av ett kollektiv

Jag blir väldigt trött på ideologier och människor som tror att människan är en ö Där bara människans egen kraft är det som för än framåt. Å andra sidan blir jag lika trött på ismer tankeriktningar som tror att mina egna val inte spelar någon roll. De flesta skulle nog betrakta mig som ganska röd och det kanske jag är men jag blir väldigt trött på flåsröda debbatörer lika väl som jag blir väldigt irriterad på borgligt inriktade personer som inte tror på att vi föds med olika möjligheter utifrån klass,kön eller funktionalitet. Jag tycker att gråtonerna är intressanta till ex syntesen mellan arv och miljö. Jag gillar alltså när man vågar komplicera och jag uppskattar inte förenklingar som får mig att känna att debattören anser mig mindre vetande. Jag tycker att den mesta av den politiska debatten speglas av en sådan dumhet. Allt från när mer eller mindre etablerade debattörer Ta bara diskussionen om fundamenalism islam och terrorism. I min värld är all fundamentalism dumhet, men all fundamentalism eller radikalisering är inte det samma som terrorism. Jag skulle vilja för diskussionens skull till och med säga att all terrorism inte är av ondo. Jag kan inte få in i mitt huvud att de svenskar som kämpade på finska sidan under vinterkriget var terrorister eller att de kämpar som slogs för den demokratiskt valda regeringen i Spanien var terrorister. Under II världskriget hade kämparna från finska vinterkriget lättare att få vara med att skydda Sverige än vad spanienkämparna hade. Jag kan förstå detta. Sovjet var ju den enda stat som ställde upp på den spanska regeringens sida och att svenska politiker var skeptiska mot de som var lierade med Stalin är förståligt, men att deltagarna i Finska vinterkriget inte fick samma behandling är mer oförståligt, då Finland ju stora delar av kriget var lierade med Nazityskland. Jag är säker på att de som ansåg att Spanien var inne på fel väg ansåg alla spanienkämpar för terrorister och vi vet att bägge sidor bröt mot folkrätten. Detta innebär inte att jag har det minsta över för självmordsbombare eller legoknektar men jag gillar inte när man inte för reflekterade diskussioner. Vi måste våga föra diskussioner lite vidare Vi måste våga komplicera

CC Wikipedia Hönan eller ägget

I bland är inte svaren enkla Vad var först Hönan eller ägget

Fem saker som retar mig och kanske varför 4:5

Jag läser just nu Digital succé: Så lyckas du med sociala medier av @Frida Boisen. Den kom för några år sedan och fick blandad kritik. Det mesta av kritiken, var att hon var synisk. Det tycker jag inte stämmer. Det hon för fram skiljer sig inte nämnvärt från andra informationsstrateger som jag läst eller hört. Hon har däremot ett språk som är befriande lite elitistiskt så till och med en arbetargrabb från värmlandsskogarna förstår vad hon menar.Jag har boken fortfarande i hörlurarna så jag kanske ångrar mig när jag läst klart. Hon uppmanar oss att skriva om sådant som verkligen engagerar oss ett sätt att göra detta menar hon är att plocka fram det som verkligen retar oss och sedan vända på det. I det här inlägget tänker jag plocka fram fem saker som retar mig skvatt  till vansinne. Här kommer några inlägg på detta tema håll till godo. Kommentera och diskutera gärna men med en civiliserad ton 

4 Komendoror

För många år sedan när jag med en god vän drev ett projekt kallat LaSSe-projektet var det en av våra deltagare som beskrev beskrev de biståndshandläggare som hon var tvungen att lägga ut sitt liv inför och vars välvilja hon var beroende av för att livet fungerar för komendoror. För oss som växt upp med Astrid Lindgren och Emil, var liknelsen oerhört välfunnen. Komandoran var ju föreståndare för fattighuset i Katthult. I dag ifrågasätts vår rätt till frihet och självständighet på många sätt. Det är utan tvekan så att många makthavare både inom politiken och förvaltningen inte ser insatserna inom hälso och sjukvården, LSS och Socialtjänstlagen som rättigheter utan mer som någon slags skattefinansierad välgörenhet och det får verkligen mitt blod att sjuda.

Bild: Ann Marie Begler  FK presstjänst

För många i Sverige är Ann Mari Begler, generaldirektör på försäkringskassan, överkommendoran själv.

GOD JUL!

När ni läser detta firar jag förhoppningsvis jul på Sommarsol i Vejbystrand.
För de flesta av oss är julen i mycket en familjehögtid. Ett flera dagars fredagsmys. För oss kristna är det ju inte någon skillnad i det mellan oss och mer sekulariserade familjer. Men för oss är det också en högtid för att fira en ung bostadslös flicka som vi vet att hon enligt bibelns berättelser måste lämna sitt hemland för att rädda livet på sin nyfödda.

Vår jul firar vi alltså till minne av en bostadslös judisk flyktingfamilj. Den babyn blev en megakändis och en inspirationskälla till en världsreligion. Vi vet inte vad Maria och Josef tänkte, men inte var det att rädda livet på Guds son. Jag tror att de helt enkelt ville rädda livet på sin son. Jag funderar på vilka människor vi skyddar här i Sverige. Säkert ett antal rövare. Men tänk om vi också skyddar framtidens Mahatma Gandhi eller Nelson Mandela. Gandhi från Rosengård eller Mandela från Angered. 

Foto: ChurchAds.Net, julekampanjen i 2010

Julen handlar om Kristusbarnet. Men också alla barn som är hemlösa och på på flykt i och utanför Sverige


God Jul och Guds frid för oss alla från Tori och Håkan

Fem saker som får mig att ilskna till och varför 3:5

Jag läser just nu Digital succé: Så lyckas du med sociala medier av @Frida Boisen. Den kom för några år sedan och fick blandad kritik. Det mesta av kritiken, var att hon var synisk. Det tycker jag inte stämmer. Det hon för fram skiljer sig inte nämnvärt från andra informationsstrateger som jag läst eller hört. Hon har däremot ett språk som är befriande lite elitistiskt så till och med en arbetargrabb från värmlandsskogarna förstår vad hon menar.Jag har boken fortfarande i hörlurarna så jag kanske ångrar mig när jag läst klart. Hon uppmanar oss att skriva om sådant som verkligen engagerar oss ett sätt att göra detta menar hon är att plocka fram det som verkligen retar oss och sedan vända på det. I det här inlägget tänker jag plocka fram fem saker som retar mig skvatt  till vansinne. Här kommer några inlägg på detta tema håll till godo. Kommentera och diskutera gärna men med en civiliserad ton 

3. Historielöshet

Historielöshet och  ger mig knottror över huden av obehag. Jag kan bli djupt orolig över hur historielösa människor är. För mig är det förflutna både en källa till inspiration och oro. Kan man sin historia är oron över den tid och de vindar som blåser i Västvärlden just nu. Har man inte den historiska känslan kan man förstå att Jimmy Åkesson, Le Pen, Putin och Trump verkligen står för något farligt. Vi är i ett läge där stämningsläget är väldigt nära 30-talet, med en sviken arbetar och medelklass, kombinerad med en unken protektionism och nationalism. Något som jag tror strör på tidsandan är att vi är i ett paradigmskifte mellan kapitalism och något nytt som kommer i digitaliseringens och globaliseringens spår, Det nya är varken socialism eller kapitalism så jag saknar idag motkrafter mot Le Pen och hennes anhang runt om i världen. Denna oförmåga att forma en vision om framtiden bortanför liberalism och socialism skrämmer verkligen slag på mig eftersom det ger mörkerkrafter fritt spelrum.

En liknande historielöshet ser vi bland oss som finns i funktionshindersammanhang. Vi diskrimineras indirekt på alla samhällsområden till detta kommer den diskriminering vi utsätts för på grund av de andra diskrimineringsgrunder.

En politisk sekreterare hos TCO har haft mage att tala om att vi måste bygga upp de goda institutionerna. Det vänder sig i magen på mig och mina vänner som helt eller delvis tvingades växa upp på institution. Att ens tänka sig institutionsvård för oss med behov av personlig assistans. Tvärt om skulle staten be oss som fick vår barndom sabbad och gjorde oss till gäster i våra egna familjer om ursäkt.

 

Historielösheten kommer att ge oss en obehaglig bakfylla.

cc Charlie Christensen

Fem saker som retar mig och kanske varför 2:5

Jag läser just nu Digital succé: Så lyckas du med sociala medier av @Frida Boisen. Den kom för några år sedan och fick blandad kritik. Det mesta av kritiken, var att hon var synisk. Det tycker jag inte stämmer. Det hon för fram skiljer sig inte nämnvärt från andra informationsstrateger som jag läst eller hört. Hon har däremot ett språk som är befriande lite elitistiskt så till och med en arbetargrabb från värmlandsskogarna förstår vad hon menar.Jag har boken fortfarande i hörlurarna så jag kanske ångrar mig när jag läst klart. Hon uppmanar oss att skriva om sådant som verkligen engagerar oss ett sätt att göra detta menar hon är att plocka fram det som verkligen retar oss och sedan vända på det. I det här inlägget tänker jag plocka fram fem saker som retar mig skvatt  till vansinne. Här kommer några inlägg på detta tema håll till godo. Kommentera och diskutera gärna men med en civiliserad ton 

2. Diskriminering av människor utifrån kön, sexualitet ålder etnicitet funktionalitet eller tro

Jag har hela mitt liv upplevt hur det är att leva i ett samhälle där jag inte passar in. Enda sedan jag begrep att detta med funktionshinder är något relativt och inte en naturlag har jag arbetat med att förändra samhället. Redan tidigt förstod jag att vissa människor ansåg sig ha större rätt till ett bra liv än vad jag har utifrån att de är starkare och fler än mig. Vi skulle kunna kalla det majoritetens diktatur. Ju äldre och klokare jag har blivit har jag sett att detta inte gäller om man har nedsatt itrörelseförnåga utan också är giltigt oavsett vilken funktionsnedsättning man har. Jag har också sett att det inte bara är olika typer av funktionsnedsättningar som ger funktionshinder utan också kön, ålder tro sexuallitet ger funktionshinder. Visst blir man galen på att halva befolkningen får sämre livsvillkor bara för att man föds med snippa

Putin bär polarn Trump CC DonkeyHotey

Två etablerade politiker som verkligen tror på den starkes rätt över den svage och på mannens över kvinnan.

Fem saker som retar mig till vansinne och kanske varför 1:5

Jag läser just nu Digital succé: Så lyckas du med sociala medier av @Frida Boisen. Den kom för några år sedan och fick blandad kritik. Det mesta av kritiken, var att hon var synisk. Det tycker jag inte stämmer. Det hon för fram skiljer sig inte nämnvärt från andra informationsstrateger som jag läst eller hört. Hon har däremot ett språk som är befriande lite elitistiskt så till och med en arbetargrabb från värmlandsskogarna förstår vad hon menar.Jag har boken fortfarande i hörlurarna så jag kanske ångrar mig när jag läst klart. Hon uppmanar oss att skriva om sådant som verkligen engagerar oss ett sätt att göra detta menar hon är att plocka fram det som verkligen retar oss och sedan vända på det. I det här inlägget tänker jag plocka fram fem saker som retar mig skvatt  till vansinne. Här kommer några inlägg på detta tema håll till godo. Kommentera och diskutera gärna men med en civiliserad ton 

  1. Djurrättsaktivister

Jag blir galen på människor som tycker att ett djurs liv är lika mycket värt som en människas. Jag skulle vilja se den kattmamma som inte försökte rädda sin kattunge före hon räddade ett människobarn. På samma sätt tycker jag det förhåller sig med djurförsök. Självklart skall medicin och operationsmetoder testas på djur, även om de är plågsamma under förutsättning att de är nödvändiga. Jag har inget till övers för djurrättsaktivister som bryter sig in på labberatorier för att idka fritagning. De har moraliskt fel och borde ställas till svars av dem som är beroende av medicinsk utveckling

Peter Singer CC Joel Travis

  

Peter Singer Djurrättsaktivisternas favoritetiker och ivrig dödshjälpsföreträdare och vissa djurrättsaktivister

Solidaritet även från barnvagnsfolket

I går var Hustrun och jag på bio. Det händer inte ofta att vi lyckas få till det. Vi var och såg Juleta av Almadóvar. En riktigt bra film. På vägen hem från Hagabion En av de mer rullstolsvänliga biograferna i Göteborg skulle vi försöka ta spårvagn hem. Vi förstod att vi inte skulle kunna åka tillsammans då det antagligen skulle finnas fler hjulburna passagerare ombord. Vid sextiden på kvällarna är barnvagnspygmerna fortfarande ute och rör på sig. Som Permobilskröppel har jag alltid förståelse för att även barnvagnsfolket och deras föräldrar också behöver tillgänglighet men den här kvällen var det bom stopp.

Bild:: Josefin Knave 2015
Bilden har inget samband med den aktuella händelsen

Passagerare med barnvagn vägrade flytta på sig, trotts att det fanns barnvagnsplats som var ledig i vagnen längst fram som dock inte är tillgänglig för rullstol. Jag tycker att det var väldigt osolidariskt att inte flytta sig. Några goda vänner till mig gjorde en studieresa till New York för att studera tillgängligheten i kollektivtrafiken, förutom att kollektivtrafiken var ungefär lika tillgänglig i New York som i Göteborg rent fysiskt så var vardagsbemötandet och vardagssolidariteten mycket bättre i New York än här. En sådan situation hade som jag beskrev ovan hade aldrig hänt i New York. För det första  hade passagerarna löst problemet tillsammans. För det andra hade en amerikansk spårvagnsförare aldrig accepterat ett sådant beteende från en passagerare. I Sverige brukar vi berömma oss om att vara solidariska. men den solidariteten visar vi bara genom att betala skatt. Vardagssolidariteten verkar vi ha glömt.   Ska man funka i detta otillgängliga samhälle måste vi på hjulberberoende  hjälpa varandra. Återupprätta solidariteten.

Bild från DHR bloggen

Nazismen och Kommunismen igår Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna idag

 Jag fick kritik på Facebook om hur jag kan fördöma Sverigedemokraterna så hårt utifrån deras historiska bakgrund. I deras historia har de ju klara  kopplingar både till det svenska och tyska nazistpartiet så väl som till  europeisk nynazism. Mina kritiker menar att jag inte alls ifrågasätter Vänsterpartiets redbarhet på samma sätt. Detta trots att partiet bevisligen ända fram till 60 talet gick i Sovjet kommunismens ledband. Jag tycker att frågeställningen är intressant och det finns en hel del i kritiken. Jag som hela mitt liv varit historienörd vet att det finns beröringspunkter mellan nazismen och kommunismen.  Samtidigt måste jag säger att det finns väsentliga skillnader mellan nazism och kommunism. Jag har verkligen inget till övers för Sovjet romantiker. Både det Nazistiska Tyskland och Sovjetunionen hade någon respekt för sina egna invånare det var ett genomkorrumperade samhällen som förtryckte inte drog sig för att mörda sina egna medborgare.  Kommunismen och fascismen tror ju på kollektivets överhöghet över individen. Man tror också på en förvriden form av den sociala ingenjörskonsten och både fascismen och kommunismen hyllar ett övermänniskoideal. Tydligast ser man detta i propagandafilmer från både Sovjet Ryssland och det nazistiska Tyskland.  Jag skulle bestämt hävda att även den svenska Socialdemokratin och den svenska borgerligheten också hade en tro på övermänniskan. Men man delade synsätt bara när det gällde den genetiska  degenereringen av den svenska folkstammen. Bevis på detta kan man se ex. på i en jubileumsfilm från 40-talet där ABF visar upp sin gymnsikverksamhet. I filmen glorifieras den starka svenska arbetaren och man har tvekan lånat formspråk från Nazityskland och den kända filmaren Leni Riefenstahl.

De tyska nazisterna framförallt var rasbiologer. Deras människosyn var att vissa typer av människor var nyttiga för samhällskroppen medan andra typer raser av människor var ohyra på samma samhällskropp.

Kommunismen talar ju inte alls om raser. För kommunister spelar det ju ingen roll om du är jude eller grek bara du är beredd att underställa dig proletariatets diktatur eller för att uttrycka sig på vanligt svenska individen måste alltid vara beredd att underställa  sig kollektivet. Kommunister var betydligt mer skeptiska till människor med funktionsnedsättningar och den fysiska svagheten, än de var till människor  av olika etniska bakgrunder. Antisemitismens har inget med varken socialismen eller kommunismen att göra. Antisemitismen är däremot djupt förankrat i det ryska samhället och den rysk ortodoxa kyrkan. Kommunismen slog däremot ner på alla försök till religiösa eller kulturella yttringar som inte var sanktionerade av partiet och staten som Stalin stod för.

Bägge systemen både kommunismen var alltså odemokratiska system som trodde på att samhället skulle styras av en elit. Gemensamt för bägge ideologierna var också en bergfast övertygelse att individen alltid måste underordna sig kollektivet. Men det finns också i mitt tycke en väsentlig skillnad. Kommunismen skiljer inte på människor utan i den kommunistiska socialistiska människouppfattning en är alla människor födda lika allt annat är det så att säga en social konstruktion. En sådan social konstruktion är kapitalismen. Den nazistiska fascistiska ideologin utgår från att visa kulturer raser är överlägsna andra kulturer raser. Detta är tvärtemot den människosyn som till exempel de mänskliga rättigheterna bygger på där detta med att vara människa automatisk tillförsäkrar dig som människa ett värde oavsett vilken etnisk tillhörighet du har, vilken funktionalitet, vilket kön du har eller säger dig ha.

Om vi nu tittar på exemplet Sverigedemokraterna. Det är ett relativt ungt parti. Vi talar då om sent 80 tal. Då hade Vänsterpartiet inte sett sig som lierad med Sovjetunionen på  länge. Så länge som VPK var lierad med Sovjet var de också utfrysta av de andra riksdagspartierna. Socialdemokraterna såg kommunister som ett större hot än Högerpartiet och i den analysen tror jag var helt riktig givet att vi talar om den tid och det samanhang som gällde då. I dag betraktar jag vänsterpartiet som ett socialistiskt reformistiskt  parti, som delar grundvärderingar med socialdemokraterna men som ligger klart till vänster om storasystern Socialdemokraterna.

 I dag har vi ett parti i riksdagen som demonicerar vissa grupper utifrån kultur och religion. Ett parti som ligger så långt från de andra riksdagspartierna som det över huvud taget går borde riksdagssamarbete och än värre koalition med Moderaterna borde vara omöjligt.

Hur brunt är Sverigedemokraterna är som parti?  Jag menar att det finns säkert överlevande stalinister inom Vänsterpartiet likaväl som det säkert finns nazister inom Sverigedemokraterna Detta tycker jag är mindre intressant det intressanta är Hur tänker ledningen och hur förhåller de sig till det nazistiska tankegods I  inspelningarna från järnrörsskandalen hör vi några sverigedemokratiska riksdagsmän håna demokrati ett antal tongivande Sverigedemokratiska riksdagsledamöter har också figurerat på öppet rasistiska och fascistoida sajter några har fått avgå några tas till nåder. På mig verkar det som den demokratiska fernissa sitter väldigt ytligt på Sverigedemokraterna och att vi har långt kvar i den typ av ideologisk förnyelse som Vänsterpartiet gått igenom. En process där jag tycker mig se att partiet gått från att vara ett komunistikt parti till att i dag vara ett socialistiskt reformistiskt parti. Jag ser inte samma vandring från sina “gamla” ideal från Sverigedemokraterna. De försöker framställa sig som ett kulturkonservativt nationalististiskt parti. Jag tycker mig dock se att partiet står mycket närmare den Nazistiska rörelsen i dag än vad Vänsterpartiet gjorde Sovjetunionen efter Pragvåren. Därför anser jag inte Sverigedemokraterna vara ett parti med demokratiska värderingar i dagsläget utan borde få vara kvar ute i kylan.

Mina barndoms hjältar har dött

 Jag har alltid varit en politisk nörd. Som liten lyssnade jag lika gärna på en politisk debatt som på ett barnprogram.  Naturligtvis hade jag idoler. Det var CH Hermansson, Tage Erlander och Gunnar Hedlund. Jag brydde mig inte så mycket om det politiska innehållet men det jag senare fick lära mig hette retorik var viktigt. Att höra dessa gubbar gräla i all vänskaplighet var en njutning. För mig var nog Tage Erlander den störste Hade jag fått önska mig en farfar hade nog varit Tage. men C H Hermansson kom inte långt efter. Han gick igenom rutan som en ärlig människa som visste vad han talade om. Nu är alla tre döda och jag undrar i mitt stilla sinne hur det har gått för deras partier efter att de avgick. Centerpartiet lyfte  efter Gunnar Hedlunds avgång, Socialdemokraterna började sin kräftgång och CH fick han någon jävla ordning i sitt parti

Nu är alla min barndoms hjältar döda. Kommer vi någonsin mer få småle eller till och med skratta när vi hör en politisk debatt i det här landet igen. Jag menar jag absolut inte att vi ska förvandla politiska debatter till någon slags Parlamentet eller stand up comedian. Gubbarna var också bra på att förklara ganska komplicerade politiska frågor så till och med jag som var ett politiskt intresserat lågstadiebarn kunde förstå vad de talade om.

CH Hermansson cc Emma Jones

Gunnar Hedlund cc

Tage Erlander 1952

LO släpper ny film om Sverigedemokraterna

LO har genom ihärdiga historiska studier kunnat bevisa klara nationalsocialistiska rötter hos Sverige Demokraterna.
Att Sverige Demokraterna  är ett högerpopulistististiskt parti är ju ingen nyhet. Att partiet har sina rötter i den nynazistiska rörelsen har många hävdat. Vad LO kunnat leda i bevis är att partiet redan från början hade stöd fram gamla Nazister överlevare från II världskriget, gamla övertygade Nazister som under ett långt liv strävade efter att återupprätta Nazismen.

Jag låste om detta i socialdemokraternas tidning Aktuellt i politiken . När jag senare gick in och studerande saken på LO:s egen hemsida det är jag osäker på om detta var gammalt material eller inte
http://www.lo.se/start/pressmeddelanden/lo_slapper_ny_film_om_sd

Grattis älskade Tori

GRATTIS ÄLSKADE TORI

HOPPAS DU FÅR EN FIN FÖDELSEDAG!

Zara I love you

Jag är en gammal proggare, så Zaras musik berör mig inte särskilt i själen. Men hennes tankar däremot får mig att känna mig glad. En fräck, glad och ung feminist kan det bli bättre. Nu sist önskade hon att våldtacktsmännen som härjade under hennes framträdande skulle brinna i helvetet. Nu är jag en kristen man med ett något komplicerat förhållande till helvetet och dess förgårdar. Men jag måste säga att jag har full sympati för en ung kvinna med sådana känslor. Det är hennes fulla rätt. Jag tycker att alla karlar som känner sig förorättade för att hon drar alla karar över en kam, säger jag bara:
 att även om jag inte i hela mitt liv har våldfört mig på en kvinna, känner jag ett ansvar som vuxen man för varje våldtäckt, varje slagen kvinna. De män som inte ser det, är mer än lovligt pantade.

Bild; Zara Larsson by Daniel Åhs

Ny rullstol

Jag är nu en stolt användare av en #Panthera U3. Det är häftigt att kunna röra sig smidigt igen. Till hösten hoppas jag kunna dra igång i rullegruppen här i Göteborg. Jag har lyckats ok med kosten men jag är inte där jag vill vara när det gäller rörelse. Jag är faktiskt stolt över att bo i ett land där man i huvudsak får de hjälpmedel man behöver även om jag kan tycka att reglerna kring hjälpmedel, ofta är lite konstiga. Man kan tillex. utan problem få en dyr och avancerad elrullstol men man kan inte få en handdriven cyckel som vuxen. I vilken forskningsrapport kan man finna att kroppsrörelse är mindre viktig för en 50 åring än för en 17 åring. Men som sagt jag är tacksam för min nya rulle

Nystart

Mycket har hänt sen sist. Jag är snart 56 år Och fortfarande gift med min underbara Tori. Funderar mycket på vad som har hänt med mina bloggvänner Hur går det för cpmamman och Tekla Hur går det för nya kämpar har dykt upp i blogg i bloggdjungeln.  Jag är numera ordförande för DHR göteborgsavdelningen och Detta skriver jag om i bloggen crip and proud. I den här bloggen kommer jag att vara med personlig och kanske sticka ut hakan lite mer när det gäller både livet och politiken Fick idag reda på att det finns ett nätverk inom mina kära socialdemokrater som kallas vildrosorna. Jag kände mig omedelbart oerhört attraherad av det namnet Jag vill vara en vild ros inom partiet Jag tycker ofta att devisen att vi skulle vara framtidspartiet rimmar illa med en vision som partiet inte lyckas skapa om detta och mycket annat vill jag skriva på den här bloggen medans kripp and proud får bli mer funktionshinder politisk när ge uttryck för DHR göteborgsavdelningen och Nina åsikter som ordförande Jag hoppas att bägge bloggarna skall upplevas som intressanta kram Håkan

Psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder

Just nu funderar jag mycket på det där med psykisk hälsa ohälsa och sjukdom. Jag gick ju ut öppet att jag var sjuk, deprition, anledningen till att jag gjorde det handlade inte om att jag ville få sympati. Jag har verkligen underbara vänner både här på Facebook och in real life. så jag har verkligen fått både kärlek och sympati. Men jag är så trött på all mystisism och rädsla kring psykisk sjukdom. Jag vill varken smyga med min egen hälsa eller hustruns. Jag har har haft en tuff tid men jag har fått hjälp både från min underbara Tori och Susanne Nilsson Andersson samt ett fantastiskt team på #vuxenhabiliteringen i Göteborg. Vårdcentralen har också gjort sitt jobb. Nu är jag mycket bättre. Kanske inte helt tillbaka men ändå så mycket bättre. Tack alla både vänner och proffesionella. Rent hälsomässigt har jag fortfarande lite ångest och lite orationell rädsla men med lite stöd kommer jag nog över detta med. Psykisk sjukdom är ingen livstidsdom och blir den en del i livet, en funktionsnedsättning kan man oftast hitta strategier för att fungera bara man slipper att bli för stigmatiserad. Men i min värld är det skillnad på en funktionsnedsättning och sjukdom Jag har varit sjuk och nu är jag snart frisk. Min fru har fått dras med sin skit i sedan hon var i 20-års åldern. Först de senaste fem sex åren fått adekvat hjälp och det är för jävligt. Jag undrar också mycket över var forskningen ligger när det gäller psykiatri. Varken som anhörig eller patient tycker jag det verkar vara någon större spänst i forskningen i allafall inte här i Göteborg. Frågan är också vilken plats forskare med egen erfarenhet  av psykisk skörhet får i forskarsamhället