Än är vi inte medborgare i regeringens ögon

Ja nu är det bråda dagar i riksdag och departement men också inom funkisrörelsen. Vilket departement ska hantera våra frågor DHR bloggen som jag slaviskt följer för att jag gillar Marias sätt att tänka och skriva. Jag kan förstå paniken man får när våra frågor fortfarande hanteras som socialpolitik i marginalen. Detta trots att de kostnader vi bär i budgeten är rätt stora. Det är klart att vi borde ha någon form av samordningsminister, som skulle jobba med olika slags människorättsfrågor män jag vet inte hur vi skall hantera detta. För jag känner mig inte som en socialpolitisk fråga, utan mer som en integrationsfråga. Då vore väl Erik Ullenhag det naturliga valet som samordningsminister för funkisfrågorna men det verkar som att man går den tråkiga budgetvägen och ger ansvaret till det departement som ger ut mest kulor till oss med funktionsnedsättningar. Tråkigt och skapar feltänk i politiken. Jag kan inte se hur ett sådant tankesätt från regeringens sida rimmar med tankarna i "från patient till medborgare. Maria Larsson skrev i en debattartikel i GP från januari 2010 att vi som land inte hade lyckats i våra intentioner i förhållande till riksdagens plan från patient till medborgare. En sak står i alla fall klar regeringen ser mera som patienter/klienter än medborgare