MODELL BONDBRUD OCH FÖREBILD

 Tidigare publicerat på LSS-Partners Facebook sida

För 7 år sedan gick en av mina bästa vänner, Veronica bort i cancer. Hon blev bara 37 år.  Trots att hon var 18 år yngre än mig, var hon en av mina förebilder. Hon hade ett rörelsehinder som gjorde henne totalt fysiskt beroende av sina personliga assistenter. Trots att hon bokstavligt talat alltid hade en assistent vid sidan av sig, var hon en av de mest självständiga och modiga människor jag mött. Även om vi var nära vänner och träffades relativt ofta, så tror jag inte att jag visste namnet på någon av tjejerna som jobbade för henne. Jag beundrade Veronica för att hon lyckades hålla en sådan distans till sina assistenter, i alla fall när hon rörde sig i det offentliga rummet eller umgicks med sina vänner eller make. Men jag beundrade också hennes assistenter som hela tiden fanns vid hennes sida utan att ha behov av att dela hennes sociala liv. Jag har aldrig i mitt privatliv lyckats/velat ha den distansen till mina assistenter. Men när jag arbetar eller rör mig j ett offentligt sammanhang, då är Veronicas förhållningssätt alltid något jag eftersträvar. De flesta av mina assistenter klarar detta galant, för det mesta. Det är bara viktigt, att vara tydlig i sin kommunikation och ha ömsesidig respekt för varandra. En gång cirka 10 år innan Veronica gick bort ringde hon mig med andan i halsen. - Håkan jag har fått ett modelljobb. Det visade sig vara en aktivist grej i protest mot Hennes & Mauritz julreklam med lättklädda modeller, stöpte i samma form.  Resultatet av det jobbet ser ni på bilden. Den har följt mig från arbetsplats till arbetsplats. På ett nytt jobb, är det bland det första jag sätter på väggen.  Jag vill alltid ha klart för mig, att trots att mitt fysiska behov av assistans är lika stort nu som det var för 10 år sedan, trots att mina marginaler blivit smalare och smalare, är jag fortfarande en självständig människa, tack vare den personliga assistansen och mitt häftiga gäng av personliga assistenter. För det skall fungera krävs det också att man har ett assistansbolag som förstår att fysiskt och psykologiskt oberoende är två helt skilda saker och att assistansen syftar till att uppdragsgivarna trotts ett stort fysiskt beroende ska kunna leva självständiga liv. Vi på LSS-Partner har fattat den galoppen

Veronica Svensk Farlig bondbrud i lyxförpackning. Evigt saknad

DEN HÄR SOMMAREN HAR VARIT GALEN

 

När det gäller personlig assistans, tillhör jag de riktigt gamla i gården. Jag har nämligen haft personlig assistans sedan 1990. Men jag har aldrig upplevt en sommar som den här. Det har varit så svårt att få tag på assistenter. Så jag är oerhört tacksam för våra assistenter som har jobbat ”häcken” av sig för att få sommaren att fungera för mig och hustrun.

Samma engagemang i arbetet såg vi på LSS-Partner när Covid epidemin bröt ut. En liknande stark känsla för jobbet var jag också med om 1995 när ett tidigt snöoväder lamslog Göteborg. Jag tror att jag och hustrun tog emot 7 samtal från oroliga assistenter som undrade hur det gick för oss. En assistent gick från Hisingen till oss I Majorna där vi bodde då, bara för att försäkra sig om att vi hade det vi behövde. Men just den helgen skulle jag och hustrun har rest bort så vi hade assistenter inbokade på ett rese schema just den helgen. Så det löste sig fint. Efteråt fick jag veta  att inte en enda av kunderna i det assistansbolag jag anlitade hade stått utan assistans, de här väldigt speciella dagarna.

Jag har haft många assistenter genom åren som också har arbetat inom hemtjänsten. De säger att skillnaden mellan assistansen och hemtjänsten framför allt ligger i att det finns tid att göra ett bra jobb och lära känna sin brukare. Jag skulle säga att skillnaden mellan den personliga assistansen och hemtjänst är att den personliga assistansen är utformad utefter det är krav som finns i LSS. Hemtjänsten är överhuvudtaget inte anpassad efter målen i sin lag, socialtjänstlagen.

Vi på LSS-Partner är oerhört stolta över våra engagerade assistenter. Ni är en förutsättning för att vi kan upprätthålla vår goda kvalité.

KAN HEMMA VARA HELA GÖTEBORG ELLER ETT ASSISTANSBOLAG

 

Mathias filosoferar

Någonstans har jag läst att hemma är där jag ställer min kappsäck. Igår var jag och min assistent Mattias på en kväll med Styrsö Missionskyrka. Temat för kvällen var begreppet hem. På vägen tillbaka till Frölunda så berättade Mattias för mig att han brukade ta ut kompisar som kom från andra mindre städer i sitt vardagsrum nämligen hela Göteborg. Jag tyckte att det var en härlig tanke.  Att se en hel stad, som sitt hem.

Men vad är ett hem egentligen? På många sätt är det ett laddat ord och om man är personlig assistent eller har assistans är HEM ett begrepp, som man måste förhålla sig till. Som personlig assistent har du allt som oftast någon annans hem som din arbetsplats och som brukare måste du upplåta ditt hem som arbetsplats för dina assistenter. Jag brukar i och för sig säga att som personlig assistent har man ingen fysisk arbetsplats. För arbetsplatsen för en personlig assistent är alltid en individ. Är jag i mitt hem-ska min assistent vara hos mig I mitt hem. Men är jag på krogen ska min assistent också vara på krogen. Åter till hemmet.

Hemma hos oss så har vi ett assistentrum som vi vill att assistenterna skall använda när de inte utför aktiv assistans. Men på något sätt dras alla assistenter ut till vår mysiga soffa och oftast tänker vi inte på det jag och frugan. Skulle någon däremot komma på tanken att gå in och lägga sig på någon av våra sängar i sovrummet, tror jag att både jag och min fru skulle reagera hårdare. För hemma hos oss är sovrummet hemmet i hemmet.

Ett hem kan också vara trygghet, någonstans där man kan vara sig själv. I den meningen så strävar vi på LSS-Partner efter, att både våra uppdragsgivare och våra assistenter ska känna sig hemma och sedda hos oss på LSS-Partner

JAG ÄR MER BEROENDE AV DEN PERSONLIGA ASSISTENT SOM JOBBAR FÖR MIG, ÄN JAG ÄR AV MIN PARTNER

 Jag brukar ofta säga att jag är mer beroende av den tjänstgörande assistenten en jag är beroende av min fru. Ett absurt påstående, kan man tycka. Men jag står för det.

Jag kommer att exempel, som förklarar hur jag menar.

– Du vaknar på morgonen, med huvudvärk och dålig smak i munnen. Din partner börjar diskutera något som inte faller dig på läppen. Du blir så frustrerad av morgondiskussionen att du hoppar ur sängen, i kläderna och springer i väg till jobbet.

 

Vaknar på morgonen i samma tillstånd. Du och din assistent blir osams över något och assistenten stormar i väg. Det innebär att jag varken kommer upp i kläderna eller i väg till jobbet.

I vilket fall får morgonkonflikten störst konsekvenser? Att bli gramse på sin partner eller att bli gramse med sin personliga assistent.

 

Kammarrättsdom inskränker privatlivet

Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten i Göteborg har kommit med en dom som oroar oss som har en såpass stor funktionsnedsättning att vi är berättigade till personlig assistans. Domstolen har slagit fast att trädgårdsskötsel inte är en del av den personliga assistansen. För mig är det ganska oviktigt om man får sköta sin trädgård med hjälp av personlig assistans eller inte. Jag har ingen trädgård att sköta. För mig är det viktigare att göra det jag gör just nu - att kunna skriva och uttrycka mig. Men om en trädgårdsintresserad person med personlig assistans inte får påta i trädgården med hjälp av sin assistent, får jag då skriva på min dator med hjälp av assistansen? Är det rätt att domstolen kan besluta om vad jag ägnar min fritid till? Sophie Karlsson, ordförande för Intresseföreningen för Assistansberättigade skrev en

Sophie Karlsson IfA

debattartikel om detta i Göteborgs Posten och GP lade två sökord (taggar) till artikeln, personlig assistans och trädgård. På det sättet visade det sig att GP har missförstått hela problematiken. Det handlar inte om trädgård eller inte. Det handlar om assistansberättigades möjlighet att välja vad man vill fylla sin dag med. På samma vis som för dem utan funktionsnedsättning. Så taggen borde kanske varit egenmakt istället. 

För mig med mitt rörelsehinder och min kognition handlar assistansen om så mycket mer än att komma upp ur sängen, få kläder på kroppen, mat i magen och personlig hygien. Det är basala behov, men att uppfylla det basala är inte samma sak som att uppnå livskvalité och ett fungerande vardagsliv. För mig har de basala behoven naturligtvis varit viktiga, men det stödet hade jag redan innan jag fick personlig assistans. Det viktiga för mig när jag fick assistansen var att jag kunde röra mig tryggt även utanför min bostad och jag kunde få hjälp med det som jag upplevde som viktigt att kunna göra i min vardag. De basala behoven finns där mer som indikatorer på att jag är berättigad till personlig assistans. Det är inte huvudorsaken till att jag behöver insatsen. Jag behöver min assistans för att kunna leva ett liv där jag känner mig delaktig och behövd. Tack vare assistansen kan jag det. 

Håkan Högberg verksamhetsstöd LSS-Partner

Solidaritet - Ja tack..Välgörenhet - Nej Tack

I år kommer Musikhjälpen kommer att Samla in pengar till  till förmån för människor med funktionshinder internationellt. Många av mina kamrater inom funktionshinderrörelsen reagerar med ilska på detta tilltag, men jag kan tycka att vi borde vänta och se på vilket sätt insamlingen kommer att ske. Sker insamlingen utifrån en solidaritetstanke så tycker jag att det kan vara okej. Sker det utifrån ett "tyck synd om" perspektiv jag ska insamlingen naturligtvis brännmärkas. Jag kan faktiskt må lite dåligt när vi inte kommenterar insamlingar till cancerforskningen men sedan i nästa stund brännmärker insamlingar som vi skulle kunna använda i vårt rättspolitiska arbete. Min uppfattning är tydlig, varken cancer forskning eller kampen för mänskliga rättigheter för människor Det är funktionsnedsättningar borde vara beroende av enskilda människors välvilja Jag tycker att det är principiellt obehagligt att viktig medicinsk forskning är så beroende av välgörenhet men jag tror att verkligheten är sådan att 90% av all cancerforskning utanför medicinindustrin finansieras av de olika cancerfonderna DHR Göteborg där jag är aktiv finansieras vår verksamhet med mer än hälften av människor som testamenterat delar av sina tillgångar till oss. Det är solidaritetshandlingar som jag bara känner mig stolt och glad för.

Uppdatering 

Den 24 oktober 2018

©Sveriges Radio 2018

Jag har nu sett insamlingens logga och den gör mig kraftigt betänksam. Alla som läst Hans Roslings sista bok factfulness känner sig nervösa över en text som menar att stödet pengarna räddar liv för det är inte katastrofhjälp som behövs
Funktionshinderrörelsens biståndsorganisation  My right är mycket mer pang på rödbetan föt det handlar om empowerment

©Myright 2018

Det är hjälp till skolgång, arbete, att färdas och få praktisk hjälp i vardagen, samt informationskampanjer för att minska fördomar och utanförskap. Det handlar alltså om ett malande vardagsarbete byggt på fakta och kamp

Extremism är inte olagligt

Bild av Astrid Eriksson Tropp Eget arbete CC BY-SA 4.0, Länk 

Ann Sofie Hermansson Bokmässan 2018

Alla tycker vi att fanatism och extremism är obehagligt. Extremism och fanatism kan också leda till olagliga handlingar men varken extremism fanatism är det olagligt I sig.

Den göteborgska socialdemokratiska gruppledaren  Ann-Sofie Hermansson har på ett förtjänstfullt sätt vågat ta strid för alla människors rätt att klä sig som man vill, visa och också mot antisemitism Det har inte varit någon lätt debatt att föra eftersom hon har blivit anklagad för både rasism och islamofobi Vilket bara är fånigt och visar på hur polariserat debattklimatet är i Sverige

I sin blogg @soffangbg skriver hon om den stämning som lämnats in mot henne till tingsrätten i Göteborg. Utifrån detta för hon för en diskussion om extremism där hon tyvärr blandar  friskt mellan olaglig extremism och laglig extremism. Jag anser att man måste hålla en rågång mellan detta när man för debatten.

Detta är en rättighet

Att bära sjal och att förespråka att kvinnor ska bära sjal är inte olagligt.

Inte ens en idiotisk synpunkt som att kvinnliga präster är emot kristen tro eller att propagera för det är inte heller illegalt  

Detta är absolut inte en rättighet

Att tvinga någon att bära sjal är olagligt. Tvångsgifte barnaga hustruaga är olagligt i Sverige oavsett om man kan hävda att det finns i hemlandets kultur. Eller att för den skull som medarbetare mobba ut kvinnliga kollegor utifrån en religiös uppfattning det är olagligt

Ekonomiskt stöd till kultur är ingen rättighet. Den som ger pengar har rätt att ställa krav

på en t.ex. en värdegrund som är antireligiös eller demokratisk vill man ha pengarna så får man anpassa sig. En islamsk eller kristen församling skulle knappast söka pengar där där kraven är antiereligiösa.

Ann-Sofi Hermansson är en alldeles för skicklig skribent för att blanda äpplen och päron i en sådan här känslig diskussion.