I allt detta söker jag hitta min väg som människa. Att hela mitt liv bli betraktad som en begåvad jäkel med ett funktionshinder, och att detta betraktats som något av en motsägelse, har tvingat mig att tänka i existentiella banor. Likväl som det verkar vara en motsägelse i att vara kunnig och svag har fått mig att fundera mycket kring detta med att vara människa. Jag har mött existentiell klokskap från alla religioner Även ateister som jag mött har varit allt från fruktansvärda fascister till de djupaste humanister. Men för mig blev den kristna tron den bas jag utgår från i mitt sökande och andra avänder sig av andra utgångspunkter vilket bara berikar livet.
Ett problem man stöter på när man har en tro eller som utgågngspunkt för sitt sökande är naturligtvis religions historien för den historien är full av både ont och gott. Kristendom Islam Judendomen Buddism etc. har i sin nutid och i sin historia fullt av förtryck av människor med funktionsnedsättningar samtidigt som man också gjort mycket för att ge människor med funktionshinder fullt mänskligt berättigande. Detta måste man ha med som en reflekterande människa om man sysslar med existensiella frågor kring funktionsnedsättningar. En sak vi måste ta ställning till är människans okränkbara värde och om vi tror på en Gud vä vi än kallar den guden är varför finns vi med funktionsnedsättning. Om man är ateist måste man fundera på om funktionsnedsättning är något som har med den naturliga mångfalden att göra och om det man kommer fram till att så inte är fallet vad har vi då att falla tillbaka på om inte den gamla judiskt kristna föreställningen att alla människor har ett absolut livsvärde i sig själva. Jag har täkt ge mig ut på en resa och reflektera lite över detta om ni har lust att följa med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar