1/5 Vad har hänt med Högsta förvaltningsdomstolen

 

Inledning

Den här texten handlar om hur Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har förändrat sin syn på Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) – en lag som en gång i tiden sågs som ett genombrott för mänskliga rättigheter i Sverige. Vi undersöker tillsamans varför domstolen blivit mer restriktiv i sina bedömningar, varför förarbetena till lagen inte längre väger lika tungt, och om det finns ett samband mellan denna utveckling och införandet av styrfilosofin New Public Management (NPM) i svensk förvaltning.

Texten bygger både på min egen erfarenhet som brukare av personlig assistans sedan lagens införande, och på rättsfall, lagförarbeten och förändringar i svensk rättskultur. Den är uppdelad i fem delar och riktar sig till dig som vill följa med i min kamp att förstå hur juridik, politik och förvaltningsideologi påverkar människors vardag – och i förlängningen rättsstatens grundvalar. Jag kommer att publicera den i fem avsnitt. Håll till godo!

Införandet av LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994 med ett tydligt syfte: att ge personer med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra. Det var en rättighetslag, inte en behovsprövande välfärdsinsats. Den skulle garantera goda levnadsvillkor, inte bara skäliga. Men tre decennier senare är det många som frågar sig: vad hände med den ursprungliga andan i LSS?

Jag har själv haft personlig assistans sedan lagen infördes. Jag minns tydligt den dag då den dåvarande socialministern presenterade propositionen om LSS för DHR:s förbundsstyrelse, där jag deltog. Det var en dramatisk dag – räntan hade just skjutit i höjden till över 100 procent – men trots det ekonomiska kaoset valde den borgerliga regeringen att fatta ett revolutionerande beslut. Det var ett uttryck för en stark politisk vilja att skapa verklig jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

Vad har hänt med andan i LSS/copilot 2025

En förändrad rättskultur

Tidigare domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) visade ofta en vilja att tolka lagen i ljuset av dess förarbeten och syfte. Men efter millennieskiftet har domstolen i allt högre grad börjat betrakta LSS som en kostnadsdrivande faktor snarare än en rättighetslag. Det märks bland annat i hur man bedömer rätten till insatser som kontaktperson eller personlig assistans.

I fallet HFD 2021:12[1] slog domstolen fast att ett tidigare beviljat stöd inte kunde dras in, trots att kommunen ansåg att individens behov hade förändrats

Domstolen hänvisade till den nya förvaltningslagen (2017:900), som kraftigt begränsar möjligheten att ändra gynnande beslut – om det inte finns särskilda förbehåll eller säkerhetsskäl.

Detta innebär att rättssäkerheten för brukare har stärkts i vissa avseenden. Men samtidigt har domstolen i andra fall valt att tolka LSS snävt, särskilt när det gäller vad som räknas som grundläggande behov. Det har lett till att många personer med omfattande funktionsnedsättningar har förlorat sin rätt till personlig assistans, trots att deras behov inte förändrats. Jag har använt Microsoft Copilot för korukturläsning och redigering av texten

Vad styr domstolens tolkningar?

En central fråga är varför HFD har ändrat sin linje. Är det ett uttryck för en ny rättspolitisk hållning? Eller speglar det en bredare förändring i svensk förvaltning, där ekonomisk effektivitet och kontroll blivit viktigare än individens rättigheter?

Många forskare pekar på påverkan från New Public Management (NPM) – en styrfilosofi som hämtat inspiration från näringslivet. Inom NPM betonas mätbarhet, resultatstyrning och kostnadskontroll. När dessa principer får genomslag i rättstillämpningen riskerar rättighetslagar som LSS att förlora sin kraft. Det är inte längre individens behov som står i centrum, utan systemets hållbarhet.

En rättsstat i förändring

LSS är fortfarande en lag som ger rättigheter. Men när domstolar och myndigheter tolkar lagen på ett sätt som försvagar dessa rättigheter, uppstår en klyfta mellan lagens ord och dess tillämpning. Det är en utveckling som väcker frågor om rättsstatens roll: Ska domstolar vara garant för individens rättigheter – eller för statens budgetdisciplin?

I nästa del går vi djupare in på LSS som en “främmande fågel” i svensk sociallagstiftning, och hur NPM har påverkat förvaltningens syn på stöd till personer med funktionsnedsättning.

Håkan i juli 2025

---

[1] HFD 2021 ref. 12, se domstol.se