måndag 28 juli 2025

Del 4: När domstolen började styra vardagen

 




Av Håkan Högberg




Vad är HFD och hur påverkar den dig?

Fram till tidigt 2000-tal stod den assistansberättigades behov i centrum för personlig assistans. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som infördes 1994, syftade till att ge människor med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett självständigt liv. LSS var tänkt som en rättighetslag, där rätten till personlig assistans skulle bedömas utifrån individuella behov, inte utifrån kommunala budgetar eller komplexa regelverk. Men något har förändrats – och den förändringen har i stor utsträckning initierats i domstolarna.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är Sveriges högsta instans för mål som rör tvister mellan enskilda individer och myndigheter. Detta inkluderar bland annat överklaganden av beslut om personlig assistans. När HFD avgör ett mål, skapar det ofta ett prejudikat – en vägledande dom som andra domstolar och myndigheter måste följa. Detta innebär att även om lagtexten inte har ändrats, kan en dom från HFD i praktiken förändra hur lagen tillämpas. Detta har haft en djupgående inverkan på hur rätten till personlig assistans tolkas och beviljas i Sverige.

Nya tolkningar, nya krav

Sedan sekelskiftet har Högsta förvaltningsdomstolen fattat flera avgörande beslut som har påverkat hur LSS tolkas. Dessa domar har successivt skärpt kraven och flyttat fokus från den enskildes behov till striktare tolkningar av vad som anses vara kvalificerade hjälpbehov. Detta har bland annat medfört att processen för att beviljas assistans har blivit betydligt mer byråkratisk och krävande för den enskilde.

Ett tydligt exempel på denna utveckling är HFD:s tolkning av vad som räknas som egenvård. Egenvård avser sjukvårdsinsatser som du själv eller en assistent kan utföra i hemmet. Tidigare kunde sådana insatser inkluderas i assistansbeslutet utan omfattande byråkrati. Men HFD har slagit fast att egenvård endast kan räknas som assistansberättigande om det finns tydlig dokumentation från vården som styrker behovet [2]. Denna dom har lett till att många kommuner och Försäkringskassan numera kräver intyg, detaljerade beskrivningar och omfattande formulär – även när det handlar om relativt enkla och rutinmässiga saker som spolning av kateter, hjälp med medicinering eller att kontrollera blodsockernivåer. Detta har skapat en extra börda för assistansanvändare, som nu måste lägga betydande tid och energi på att inhämta och samla in medicinska intyg för grundläggande vardagsbehov.

En annan viktig dom från HFD rör ersättning för kostnader. HFD har fastställt att kommuner och Försäkringskassan har rätt att kräva detaljerade underlag för kostnader, även om kostnaden ligger inom det statliga schablonbeloppet för personlig assistans [3]. Detta har gjort det svårare för assistansberättigade att få ersättning för utlägg och omkostnader utan en omfattande och tidskrävande dokumentation av varje enskild post. Konsekvensen blir att assistansanvändare måste lägga ner mer tid på administration och bevisföring, vilket minskar den tid och energi som kan läggas på att leva ett aktivt och självständigt liv.

Från frihet till kontroll

Dessa och andra domstolstolkningar har sammantaget flyttat fokus från den enskildes behov och livskvalitet till hur behovet ser ut på papper. Denna utveckling upplevs av många som ett steg bort från den frihet, självständighet och delaktighet som LSS en gång lovade. Istället för att vara en flexibel lag som anpassar sig till den enskildes unika situation, har LSS i allt högre grad blivit ett regelverk som styrs av snäva tolkningar och strikta beviskrav. Detta har lett till osäkerhet, frustration och i många fall en försämrad livssituation för de som är beroende av personlig assistans. Det skapar också en situation där juridiska processer och byråkrati tar överhanden, vilket gör det svårare att få den assistans man behöver för att kunna leva ett fullvärdigt liv.

Har du på något sätt blivit påverkad av hur domstolen tolkat lagen, och hur har det i så fall förändrat din vardag?

 

Källor:

[1] HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS - Sveriges Domstolar

[2] HFD 2021 ref. 11 - Sveriges Domstolar

[3] HFD 2016 ref. 87 - Sveriges Domstolar


 I denna text har jag använt AI son Hjälpmedel

 


Inga kommentarer: